När klostervänner från Herkenrode i Belgien besökte Askeby i maj 2013 överlämnades en kopia av ett avlatsbrev som hänger i norra vapenhuset. Klostret Herkenrode grundades 1182 och blev 1217 ett cistercienskloster för kvinnor och var således samtida med Askeby.
Beskrivning av motivet
Överst på avlatsbrevet framställs en procession bestående av tjugofyra personer som under högtidliga former visar upp de heliga föremål som annars förvaras i Herkenrodes klosterkyrka, det är den som är avbildad inne i initialen, bokstaven U. Främst går en lekman som stänker välsignat vatten ur ett kärl. Därefter kommer två män som bär varsitt standar och två som bär höga vaxljus. Efter dem följer ett par kvinnor i världsliga, moderiktiga kläder. Här går gränsen mellan den profana och sakrala världen. Den inleds med sex nunnor Överst på avlatsbrevet framställs en procession bestående av tjugofyra personer som under högtidliga former visar upp de heliga föremål som annars förvaras i Herkenrodes klosterkyrka, det är den som är avbildad inne i initialen, bokstaven U. Främst går en lekman som stänker välsignat vatten ur ett kärl. Därefter kommer två män som bär varsitt standar och två som bär höga vaxljus. Efter dem följer ett par kvinnor i världsliga, moderiktiga kläder. Här går gränsen mellan den profana och sakrala världen. Den inleds med sex nunnor med böcker i sina händer följda av abbedissan med sin stav och en högreståndsperson. Efter dem går två munkar som troligen är nunnornas biktfäder från Herkenrodes moderkloster Aulne i Vallonien. Allra sist i processionen framställs huvudmotivet. Under en baldakin går tre präster bärande kyrkans finaste relik, en mirakulös oblat, i en monstrans och ett par andra heliga föremål. De fyra eleganta männen som bär baldakinen är adelsmän, det framgår av att de bär svärd .
Miraklet med den heliga oblaten
I närheten av Herkenrode fanns en präst som skulle ge sista smörjelsen till en bybo. Vid ankomsten placerade prästen oblatskrinet på ett bord. Medan han gick in i ett annat rum smög sig en syndig man fram till skrinet, öppnade det och rörde vid den helgade oblaten. Oblaten började blöda och mannen flydde. När prästen såg att oblaten och duken som den var insvept i var prickiga av blod, bestämde han sig för att ta med skrinet till Herkenrode som ansågs vara ett särskilt heligt kloster. Prästen placerade den blodstänkta oblaten på högaltaret i klosterkyrkan och då uppenbarade sig Kristus krönt med törnekronan. Det togs som ett tecken på att Kristus ville vara i Herkenrode. Mirakelberättelsen och monstransen, dvs skrinet med den heliga oblaten, placerades på ett altare i kyrkan. Herkenrodes klosterkyrka blev därmed en av de mest besökta pilgrimskyrkorna i Belgien.
Läs mer om avlatsbrevet .
Läs mer om klostervännernas besök i Sverige i maj 2013 .
AVLATSHANDEL I ASKEBY
Även Askeby kloster gynnades av avlatshandel. Efter det att klostret brandhärjats 1377 kunde det återuppbyggas till del av inkomster från försäljning av avlatsbrev. Något sådant brev med det syftet finns dock inte bevarat. Däremot finns två senare avlatsbrev tillgängliga. De är delvis översatta till svenska från latin och de är utfärdade av påvens sändebud Marinus de Fregeno som var i Sverige för att sälja avlatsbrev vars intäkter skulle finansiera ett nytt korståg. Det ena brevet är daterat den 28 maj 1462 och riktar sig till abbedissan Anna Jakobsdotter och nitton namngivna nunnor med syftet att ”försvara den katolska tron mot turkarna” . Mot löfte om syndernas förlåtelse lämnade systrarna bidrag till korståget som dock inte blev av. Avlatsbrevet (SDHK 27 968) finns bevarat i eftermedeltida avskrifter.
Det andra avlatsbrevet (SDHK nr 27 969) finns bevarat i original med de Fregenos personliga sigill, se bild. Det är utfärdat den 29 maj 1462 och riktar sig enbart till abbedissan Anna Jakobsdotter. Avlatsbreven förvaras i Svenskt Diplomatariums huvudkartotek (SDHK). Foto Riksarkivet.
Källa: Klostren i Vreta och Askeby 1462 : Vilka var nunnorna och hur såg deras värld ut? / Lars Ladell (red.).