Klostret i 1400-talsbygden

Mäktiga adelssläkter donerade mark .

Bo Jonsson Grips sigill. Riksarkivet
En abbedissa med makt och myndighet. Margareta Haraldsdotter?

Varför ser dagens landskap ut som det gör? De fysiska förutsättningarna är givna, men människans bruk av naturen från järnåldern fram till vår tids  jordbruk har medfört stora förändringar av odlingslandskapet.

Det medeltida odlingslandskapet

Klostertiden spänner över 350 år. Sverige befann sig i en statsbildningsprocess från 1100-talet till mitten av 1300-talet. Kung Sverker d ä (död 1156) ägde en rad stora lantegendomar i Östergötland och var nära lierad med kyrkan. Han och hans gemål Ulfhild bidrog till att Alvastra kloster  bildades 1143.

Under 1200-talet vidgades kretsen klosterdonatorer. För Askebys del var det främst östsvenska stormannaätter som understödde klostret. Ett bra exempel är Nils Sigridsson Natt och Dag, lagmannen från de södra länsdelarna, som besökt det Heliga landet och som 1299 sökte sig till Askeby kloster. Han var en förebild inom adeln och många ville lyfta fram sitt släktskap med honom. Vi har en rad exempel på personer med anknytning till ätten Natt och Dag  som engagerade sig. En av dem var Bo Jonsson Grip, den mest generöse vad gäller kyrko- och klosterbygget. Han var på mödernet en Natt och Dag. Till släkten hörde också den  handlingskraftiga abbedissan Margareta Haraldsdotter.  Tack vare Natt och Dag-ättlingar blev klostermiljön så inflytelserikt som det blev.

Också när vi diskuterar klostrets verksamhet utanför murarna bör vi hålla dessa släktband i minnet.

Utanför klosterområdet låg – och ligger än – Överstad by som under en period var klostrets egendom. Den är ett bra exempel på en by från 1400-talet.  Genom fältstudier och en genomgång  arkivmaterial har det varit möjligt att rekonstruera den.

Visualisering – Överstad

Lämna ett svar