Kalkmålningar

På våren 1444 kunde församlingsborna och klosterfolket glädjas åt att deras kyrka förskönats med ett nytt innertak av murade tegelvalv, sammanlagt sex stycken, som man nog tyckte liknade själva himlavalvet. Valven hade dekorerats med målningar på torr puts med s.k. al secco-teknik. Valven var inte bara vackra, de var också mycket brandsäkrare än det gamla timmertaket som hade förstörts i branden 1377.

Ett parti av korets tak. Hålet är ett s.k. skvallerhål och de grå rutorna är s.k. smutsrutor som sparats vid rengöring av taket.
Längs ribborna i den del som troligen var leksystrarnas kor löper bladknoppar som ”slår ut” i livsträd, en symbol för uppståndelse och evigt liv.
På västväggen i den f.d. församlingskyrkan ses invigningskors och ett Mariamonogram.

Kyrkans murade valv var färdiga på Petrus martyrens dag den 29 april 1444. Det framgick av en numera försvunnen inskrift på latin som i översättning lyder ”Till Guds och hans ärorika moder jungfru Marias och den helige Bernhards ära fullbordades detta valv Herrens år 1444 på Petrus martyrens dag då nunnan fru Anna var föreståndarinna, herr Olof syssloman och Matthias Johansson byggmästare.”

Det är alltså känt vem som murat valven, men inte vem eller vilka som dekorerade dem. Likheter finns dock med samtida målningar i Hagebyhöga kyrka. Alla valvmålningar, utom de i den f.d. församlingskyrkans västra valv, blev sedermera överkalkade, men är åter framtagna varvid färgernas lyskraft har dämpats. Dekoren består enbart av geometriska mönster och stiliserade växtmotiv. Ingenstans i valven finns några berättande figurscener. I nunnekorets tre valv är dock dekoren mer sparsam och enkel än i de övriga vilket tyder på att målningarna kan ha utförts vid olika tid och av olika mästare.