Krucifixet

Krucifixet återfick sin ursprungliga plats  i triumfbågen vid 1950 års restaurering
Kristusgestalten, glorian och inskriptionstavlan är original från mitten av 1400-talet.

I bågen som utgjorde gränsen till nunnornas kor hänger en bild av den korsfäste Kristus. Bågen kallas triumfbåge och korsfästelsebilden är ett så kallat triumfkrucifix. Cisterciensisk arkitektur och inredning  skulle präglas av sparsmakad enkelhet och kvalitet. En korsfästelseframställning var  till en början en av de få tillåtna utsmyckningarna. Ett krucifix hade en särställning eftersom det manade till meditation över Jesu lidande och död.                                                                                                                  
Kristus kropp är fastspikad på korset med tre träspikar, en spik genom vardera handen och en genom de båda fötterna. Kroppen har inga spår av gisselslag, men på bröstkorgen finns ett stort, blodigt sår efter lansen som stacks upp i Kristus sida. Törnekronan har tryckts ner så hårt att blod rinner nerför huvud och hals. Huvudet har fallit åt sidan, munnen är halvöppen, ögonen är slutna.                             
På korset sitter en liten tavla med texten i.n.r.i. Det är en förkortning av de latinska orden i(esus) n(azarenus) r(ex) i(udaeorum) som betyder Jesus från Nasaret, judarnas konung. Krucifixet är mycket omsorgsfullt och realistiskt utfört bortsett från att tyngdlagen tycks ha upphört att gälla. Kristus kropp är skuren i valnötsträ, liksom spikarna och det korta, vita ländklädet med de gyllene fyrpassen. Törnekronan är skuren i samma stycke som huvudet. Bakom huvudet ses en blåmålad gloria med korsblommor och gyllene strålar. Krucifixet är ett anonymt arbete av högsta kvalitet, troligen från Flandern, och det dateras till mitten av 1400-talet. Korset är av senare datum. Läs mer om krucifixet och  i Nytt ljus över Askeby kloster som finns på kyrkans bokbord.