Unika utgrävningar i Askeby

VAD BERÄTTAR FYNDEN FRÅN UTGRÄVNINGEN I ASKEBY?

Den 15 april samlades ett sjuttiotal intresserade åhörare för att få veta mer om de unika utgrävningarna i Askeby kloster.  Arkeologerna Karin Lindeblad och Maria Sjöquist från Riksantikvarieämbetets avdelning UV Öst berättade om resultaten från den arkeologiska undersökningen som gjordes sommaren 2012. Karin Lindeblad inledde med att berätta om själva undersökningen. Det var en exploateringsgrävning som föranleddes av det planerade skolbygget. Endast de områden som berörs av byggnationen undersöktes- så är regelverket!

Det som gör den här undersökningen så intressant är att vi har fått mer kunskap om vardagslivet i klostret. Arkeologerna träffade på rester av ekonomibyggnader och även ett par brunnar och en kalkugn. Kalkugnen har använts för att bränna kalk som efter s.k. släckning  användes till murbruk vid uppförandet av klosterbyggnaderna. De hittade också ett dike som kan ha varit en del av den yttre begränsningen av klosterområdet.

Det  kom fram mängder av djurben. Osteologen/djurbensexperten/ Ola Magnell kunde se att det hade funnits rådjur, nöt, kor, hästar, get, svin, höns, får, hund, gås och knölsvan. Fiskben och fiskfjäll visar att man åt sill och strömming, torsk  och stör från Östersjön . Bland insjöfiskarna finns abborre, gös och karpfiskar. Flera dammar finns i anslutning till klostret och de kan ha använts både till fiskodling och som fisksumpar.

Särskilt stör och rådjur är det ovanligt att finna i ett kloster och benresterna visar att några måste ha haft ett överdådigt kosthåll! Om det var nunnorna eller gästerna i härbärget vet vi inte.

Av föremålen som kom fram nämndes särskilt den stor mängden av keramik som kom från nordtyska kannor. Det var ovanligt mycket lerskärvor i fyndmaterialet.  Vad lerkrusen har använts till finns det olika teorier om. Kanske har krusen behövts för  import av drycker eller så  kan de vara  vängåvor från tyska invandrare som övernattade i härbärget.

Arkeologerna hittade också ett bleck av bly som ingen vet vad det använts till. Forskning pågår!

Efter kaffepausen fördjupade vi oss i ölbryggning. Maria berättade att den husgrund man funnit i anslutning till brunnarna har använts som kombinerad bakstuga och bryggeri. På golvet fanns rester av spannmål och kirskål, som man odlade som sallad! Det fanns också reste av humle och pors.  Öltillverkningen var en kvinnosyssla berättade Maria Sjöquist. En tredjedel av medeltidsmänniskornas kaloriintag  kom från ölet och man drack 3-5 liter öl om dagen, men styrkan varierade! Om öltillverkning har Maria Sjöquist skrivit i tidskriften Arkeologi i Östergötland 2013.

Karin Lindeblad har redovisat resultatet av 2012 års utgrävning  i  UV RAPPORT 2014:64. Här finns länken till den rapporten.