Våren 2014

UPPROP

ASKEBY OCH NORRKÖPING

    ATT SE OCH FÖRSTÅ SPÅREN I VÅR EGEN SAMTID

                            

FÖRENINGEN ASKEBY KLOSTER INBJUDER TILL EN VANDRING I TID OCH RUM I

NORRKÖPING ONSDAGEN DEN 9 APRIL 2014

Syftet med besöket är att åskådliggöra kultursamband mellan Askeby och Norrköping i en tid av flerfacetterad europeisering.

P R O G R A M

Kl 17.30   Samling vid entrén till Sankt Olai kyrka i Norrköping. Det är den naturliga startplatsen för en vandring längs kvarnplatser, fiskevatten och jordegendomar som en gång tillhörde Askeby  kloster. Vår ciceron är förra stadsantikvarien Ann-Charlotte Hertz.

 Kl 18.30  Samling vid Kåkenhus stora entré intill Skvallertorget.

OBS! Dörrarna är normalt låsta kvällstid.

Vi inleder med kaffe/te och bröd.

Därefter fortsätter programmet i Sal K 23 dit vi går gemensamt.

KLOSTER I ALLMÄNHET OCH ASKEBY I SYNNERHET

Lars Eliasson  berättar om Askebys cisterciensiska nunnekloster i ett europeiskt perspektiv.

                          ASKEBYS ÄLDSTA SEVÄRDHETER

Kyrkliga inventarier som bevarats från klostertiden presenteras av Susanne Glöersen.

KLOSTERVISUALISERINGEN

Delar av det virtuellt återuppbyggda Askeby kloster visas.

Praktisk information och tillfälle till diskussion.

AVGIFT          75 kr om man deltar i hela programmet.

50 kr om man endast deltar i vandringen eller vid

föredragen. Båda alternativen inkluderar förtäring.

 OBS! Programmet är fulltecknat, men anmälan kan göras till reservplats!

ANMÄLAN      Eftersom deltagarantalet är begränsat är det klokt att

                       snarast anmäla sig till hela eller del av programmet, dock

senast den 31/3 till Susanne Glöersen tel 013-14 10 10

                      eller e-post susanne.gloersen@askebykloster.se

SAMÅKNING   Ange vid anmälan om skjuts önskas från Linköping m.o.

 

PARKERING   Lämplig parkeringsplats är antingen P-huset i kv. Spetsen

infart Bredgatan nära Skvallertorget eller längs Plankgatan

öster om Matteus kyrka, se karta. Båda alternativen ligger

i närheten av Kåkenhus och från dessa platser tar det 15

resp. 20 min att promenera i rask takt till S:t Olai kyrka.

Inbjudan sänds förutom till medlemmarna i Askebys och Vretas klosterföreningar även till studerande vid Kultur Samhälle Mediegestaltning vid LiU  och ett antal kulturföreningar i Norrköping.

VÄLKOMMEN önskar FÖRENINGEN ASKEBY KLOSTER!

Programmet ges i samarbete med Linköpings Universitet och sensus

Georadarundersökning       lägesrapport jan 2014

Föreningen Askeby Kloster har inlett en ”förstudie” för att utröna möjligheterna till utökad markradarundersökning i området kring kyrkan i Askeby. Vid föreningens bildande och senare inför projektering av ny skolbyggnad i Askeby gjordes undersökningar och utgrävningar som visade på förekomsten av murar, husgrunder, källor, kalkugn mm. Vid utgrävningar sommaren 2012 hittades en stor mängd intressanta föremål som tidigare redovisats. Föreningen har tagit kontakt med Pär Karlsson från Riksantikvarieämbetet. Pär är ansvarig för RAÄ´s verksamhet med markradarundersökning och har synnerligen aktuella och spännande projekt bakom sig. Nämnas kan bl a Gamla Uppsala, Skänninge konvent (rv 50 och dubbelspår) och Krokeks kloster.

Geofysisk markundersökning (utan att gräva) baserar på tre olika metoder.

Georadar som ger markradarbilder av murar, husgrunder, vägar, brunnar, dammar mm.

Magnetometri som ger utslag för metallföremål, dock väldigt känsligt för yttre störningar.

LiDAC som är en luftburen laserskanning från luftfarkost.

I vårt fall är det georadarundersökning som kommer att vara aktuellt. Tekniken bygger på att skicka en högfrekvent elektromagnetisk puls som reflekteras tillbaka från ett föremål och med den tidsdifferens som uppkommer från sändning till mottagning kan man bestämma avståndet från sändningsantenn (strax ovan markytan) till föremålet. Utseendet på den reflekterade signalen kan även ge en viss indikation på vad det reflekterande föremålet består av. Beräknad undersökningsyta är ca 50×30 meter per dag. Ytan märks upp med en lina som successivt flyttas 1 meter i sidled och radarutrustningen dras eller körs fram efter denna lina. Egen insats gör att extern personalinsats kan minimeras och därmed kostnaden. En mycket grov kostnadsuppskattning för 1 veckas arbete med bearbetning av rådata och dokumentation ligger på 50 Tkr. En etappindelning skall göras inför en första order.

Föreningen kommer att vända sig till ett antal stiftelser och fonder mm för att söka bidrag. Detta är en process som vi av erfarenhet vet kommer att ta lång tid. För att förhoppningsvis kunna förverkliga en första etapp (tidplan sommaren 2014) så hoppas föreningen därför kunna finna intresserade privata bidragsgivare. En donationsfond för detta ändamål har därför nu skapats.

Bidrag kan sättas in på föreningens plusgiro 45 64 44-9. Kom ihåg att ange ”radarfonden” vid inbetalningen. Meddela gärna även undertecknad i samband med inbetalning.

/

Föreningen Askeby Kloster

genom

Hans Palmlöf  hans.palmlof@telia.com

(ordf)

VÅREN 2014

VÅREN 2014

Förväntningar inför våren

Den av UV Öst genomförda arkeologiska utgrävningen i augusti 2012 har givit oss kunskap om byggnader som funnits i utkanten av klosterområdet och vilka verksamheter som bedrivits där. Inom kort kommer vi att få veta ännu mer. Under våren kommer arkeologernas slutrapport att publiceras, med bland annat en dendrokronologisk analys. Kommer den att stämma med teorin om klosteranläggningens tillkomsttid?

UV Östs utgrävning föranleddes av den planerade ombyggnaden av Askeby skola. Den omfattade ett mer perifert område än vad som är vanligt vid klosterundersökningar, men just därför särskilt intressant. Utgrävningsområdet låg i bildens nedre vänstra hörn.

Vad mer döljer sig i klostermarken? En annan ytterst intressant och ännu outforskad del av den forna klostermarken är partiet  mellan kyrkan och den nuvarande församlingsgården, motsvarande bildens övre vänstra hörn. Där fanns den så kallade Borggården, som antyder att det rörde sig om en betydande byggnad. Men fanns det fler byggnader och om så är fallet, hur stora? Hängde någon samman med kyrkan? Kan det i så fall förklara den mycket speciella utformningen av  kyrkans västparti? Det är frågor som en geoarkeologisk undersökning kan ge svar på. En av fördelarna med en sådan är att den inte skadar marken, men den kostar pengar.

Klosterföreningens ordförande har därför formulerat ett upprop där han efter en beskrivning av georadarmetoden avslutar sålunda:

 Föreningen kommer att vända sig till ett antal stiftelser och fonder mm för att söka bidrag. Detta är en process som vi av erfarenhet vet kommer att ta lång tid. För att förhoppningsvis kunna förverkliga en första etapp (tidplan sommaren 2014) så hoppas föreningen därför kunna finna intresserade privata bidragsgivare. En donationsfond för detta ändamål har därför nu skapats.

Bidrag kan sättas in på föreningens plusgiro 45 64 44-9. Kom ihåg att ange ”radarfonden” vid inbetalningen. Meddela gärna även undertecknad i samband med inbetalning.

Föreningen Askeby Kloster

genom

Hans Palmlöf

E-post: hans.palmlof@telia.com

Geofysik

Hej klostervänner!

Här kommer en inbjudan till en föreläsning med temat

”Geofysik i arkeologins tjänst” med arkeolog

Pär Karlsson från Riksantikvarieämbetet

När:  Onsdag 11 december kl 19 2013

Var:  Församlingsgården i Askeby

Föreningen Askeby Kloster har inlett en förundersökning för att utröna möjligheterna till utökad markradarundersökning i området kring kyrkan i Askeby. I vårt fall handlar det om georadarundersökning som ger bilder av murar, husgrunder, vägar, brunnar, dammar mm.

Vid föreningens bildande och senare inför projektering av ny skolbyggnad i Askeby gjordes undersökningar och utgrävningar som visade på förekomsten av murar, husgrunder, källor, kalkugn mm. Vid utgrävningar sommaren 2012 hittades en stor mängd intressanta föremål som tidigare redovisats.

Inför ev. kommande markradarundersökningar kommer föreningen att vända sig till ett antal stiftelser och fonder för att söka bidrag. Föreningen hoppas även kunna finna intresserade privata bidragsgivare.

Som ett led i vår strävan mot ett förverkligande bjuder därför föreningen in till en föreläsning med Pär Karlsson från Riksantikvarieämbetet. Pär är ansvarig för RAÄ´s verksamhet med markradarundersökning och har synnerligen aktuella och spännande projekt bakom sig. Nämnas kan bl a Gamla Uppsala, Skänninge (rv 50 och dubbelspår) och Krokeks kloster.

Här följer också lite förhandsinformation om kommande verksamhet 2014

Föreningen planerar en föreläsning i Norrköping på Norrköpings Stadsmuseum. Under klostertiden hade Askeby och Norrköping nära kontakt. Klostret ägde gårdar i Norrköpingstrakten och hade fiskerättigheter i Strömmen mm.

Det berömda altarbrunet från Askeby klosterkyrka hoppas vi kunna visa upp i samarbete

med Slotts och Domkyrkomuseet (SODOM) i Linköping.

Ett år går fort och i slutet av mars är det åter dags för föreningens årsmöte.

Välkommen hälsar styrelsen i föreningen Askeby Kloster

genom

/

Hans Palmlöf

KLOSTRET I ASKEBY OCH ANDRA CISTERCIENSISKA NUNNEKLOSTER I DET MEDELTIDA SVERIGE

Det var titeln på fil dr Ann Catherine Bonniers välbesökta föreläsning i Slotts- och Domkyrkomuseet i Linköping den 30 september. Ann Catherines studier av de sju klosteranläggningarna Vreta, Fogdö/Vårfruberga, Gudhem, Byarum/Sko, Askeby, Riseberga och Solberga visar att det finns stora olikheter dem emellan. Till exempel utmärker sig klosterkyrkorna i Vreta, Askeby och Sko för att ha fungerat både som sockenkyrka och klosterkyrka. På tre platser, Vreta, Gudhem och Vårfruberga anlades klostret norr om kyrkan, inte på den södra sidan som vore det naturligaste. Anledningen var troligen att det där fanns gravar.

Askeby klosterkyrka presenterades särskilt ingående, i synnerhet det mycket speciella västpartiet som bar det sedan länge rivna tornet. Ann Catherine påpekade det ovanliga i att dörren som leder in till det nedre tornrummet är placerad i liv med muren, vilket tyder på att där troligen inte funnits någon dörr från början utan endast en öppen passage till en anslutande gårdsanläggning. Normalt borde dörren haft en i muren indragen placering.

Mycket speciell är också förekomsten av tornets båda rum, eller kapell, och sidotrapporna som förbinder dem. Denna i Sverige unika konstruktion upprepades något senare i Bankekinds kyrka, om än något förenklad. Men vilken funktion har denna  anordning haft? Ann Catherine menar att nunnorna kan ha använt det övre tornkapellet för sina gudstjänster innan det nya koret fanns. För att komma dit utan att se, eller ses av församlingsborna kan de ha använt sydportalen och trappan i sydmuren. Men då frågar man sig: Firade  nunnorna mässa samtidigt som församlingen? Vilka gick i så fall in först? Var det inledningsvis överhuvud taget fråga om nunnor? Eller var det mer en gemenskap av kvinnor utan någon specifik ordenstillhörighet? Det är bara några av alla de frågor som Ann Catherine ställt sig under sin forskning om de cisterciensiska nunneklostren.

Askeby klosterkyrkas byggnadshistoria är komplicerad och om byggnadernas funktion är mycket osäkert. En undersökning av den så kallade Borggården, området mellan kyrkan och den nuvarande församlingsgården, står därför högt på klosterföreningens önskelista.

Innan minglandet vidtog avtackades Ann Catherine med bokgåvor för en generös och tankeväckande föreläsning.


Sommarprogram 2013

Sommarprogrammet närmar sig sitt slut och föreningen kan se tillbaka på en ovanligt varierande och välbesökt visningssäsong. Det blir en extravisning tisdag den 3 september kl 15. Inte för att ta emot kungaparet , utan för att erbjuda  en kulturupplevelse till er som vill göra en eftermiddagstur som efteråt kan kombineras med en  naturvandring i Juby. Under Östgötadagarna 7-8 september blir det kortare visningar, se särskilt program.

Höstsäsongen inleds med en föreläsning den 30 september, se nedan!

Inbjudan till en Temadag om cisterciensiska nunnekloster i anslutning till denna föreläsning har sänts ut till klosterföreningsmedlemmar.

SOMMARPROGRAM 2013

I ASKEBY KLOSTERKYRKA

Välkommen att se

ASKEBYS KLOSTERVISUALISERING

DET FORNA KLOSTRETS MILJÖ OCH DESS KONSTSKATTER

varje torsdag från den 27/6 till och med den 5/9 !

Visningarna börjar kl. 19 och varar i regel 1,5 timme.

Kostnad 30 kr/vuxen, föreningens medlemmar gratis.

Avgift för gruppvisning är max 500 kr.

Före några visningar inbjuder Åkerbo församling till

 

MUSIK I SOMMARKVÄLL

27/ 6  kl 18

Rebecka Dellskog, sång och Dennis Karlsson, gitarr.

25/7  kl 18

Michael Augustson  spelar och sjunger.

22/8  kl 18

Bernhardsvesper

Bodil Söderberg och Ulf Söderberg, sång.

För beställning av visning vid annan tidpunkt ring tfn 013-760 23.

 

Visningarna är ett samarbete mellan

Askeby klosterförening, Svenska kyrkan och 

Två besök från S:t Nikolai Katolska Församling i Linköping

I början av juni besöktes Askeby klosterkyrka av två lekmannagrupper från den katolska församlingen i Linköping.

Först kom ett tjugotal kvinnor från den Kaldeiska kvinnogruppen. Det var den 6 juni, och ett par dagar efteråt besöktes vi av en något mindre grupp från den Franciskanska Sekularorden.

Alla besök – både de i grupp och sommarkvällsvisningarna – innebär intressanta möten. Det är vi som visar helt överens om. Ibland möter vi dock något oväntat, något alldeles speciellt och tankeväckande .  De kaldeiska kvinnornas besök kom att bli särskilt minnesvärt .

Medlemmar i den katolska församlingen brukar ordna besök i näraliggande kyrkor för de dessa kvinnor. För många av dem har det inte alltid varit självklart att i frihet kunna besöka en kyrka. Denna strålande dag hade de besökt Vårdsbergs kyrka innan de kom till Askeby. Därefter skulle de fortsätta till kyrkan och stiftsgården i Vårdnäs.

Visningen tolkades till kaldeiska. Det var förmodligen första gången som det språket klingade under Askebys valv. Kvinnorna var mycket intresserade, i synnerhet av de många Mariabilderna. Deras vördnad för Maria väckte en tydlig känsla av samband med klostertiden.

Här följer några bilder som tagits av Irene Devenney.

Besök av klostervänner från Fontfroide och Herkenrode

I maj hade Askeby besök av två grupper med klostervänner från Fontfroide i Frankrike och Herkenrode i Belgien. De tillhör, liksom vår egen klosterförening, Det europeiska förbundet av cisterciensiska kloster och klosterplatser. Varje år ordnas en resa för dessa föreningar av äkta paret Irene Bien och Jean-Louis de Lagausie till cisterciensiska klosterplatser. I år gick resan till Sverige och under tre dagar besökte de i tur och ordning Sko, Varnhem, Gudhem, Nydala, Alvastra, Vreta och Askeby för att studera hur man förvaltar det cisterciensiska arvet vid det som återstår av klostren och försöka förstå hur det var möjligt att upprätthålla den stränga klosterdisciplinen under våra nordiska klimatförhållanden. Grupperna som bestod av vardera runt 35 personer anlände med fem dagars intervall. Den 12 maj besöktes Askeby av den franska gruppen, se bilderna nedan, och den 17 maj var det belgarnas tur. Programmet i Askeby, som var detsamma för båda grupperna, bestod av visning av klosterområdet, kyrkans konstskatter från klostertiden och visualiseringen, dvs i stort sett det vi brukar visa vid våra vanliga visningar – fast på franska. Kvällen avslutades med en måltid i församlingsgården då våra gäster överlämnade gåvor till såväl klosterföreningen som församlingen och hälsade oss varmt välkomna att besöka Fontfroide och Herkenrode!

I kyrkans besöksbok står att läsa: Merci pour votre chaleureux acceuil très cisterciens. Nous garderons un excellent souvenir de notre venue à l’abbaye d’Askeby. Vous serez toujour les bienvenues à Fontfroide. Bien cordialment, Jean Louis et Irene de Lagausie. Abbaye de Fontfroide, Narbonne, France.

Bilderna från besöken är tagna av  Gunnar Bergman.  Klicka här om Du vill se den belgiska gruppens  egen film från klosterbesöken.  Varnhem saknas dock, där strejkade kameran.  Du kan också ta en titt på klosterplatserna i Fontfroide  och Herkenrode.

__________________________________________________________________

Hösten 2013

HÖSTEN 2013

Välkommen till Föreningen Askeby kloster som  inleder höstsäsongen med en föreläsning den 30 september kl 18.30 i Slotts- och Domkyrkomuseet i Linköping. Se affisch nedan.  Efter föreläsningen serveras enkel mingelmat till självkostnadspris. Dessvärre har dagens övriga program i Vreta och Askeby blivit inställda på grund av lågt  deltagarantal.

 Lördagen den 12 oktober deltar föreningen i  ÖSTERGÖTLANDS BOKMÄSSA på Stadsbiblioteket i Linköping.

Vi planerar också att inbjuda till  Norrköping  för ett föredrag med anknytning till stadens och klostrets forna relationer. Mer information kommer.

 

Unika utgrävningar i Askeby

VAD BERÄTTAR FYNDEN FRÅN UTGRÄVNINGEN I ASKEBY?

Den 15 april samlades ett sjuttiotal intresserade åhörare för att få veta mer om de unika utgrävningarna i Askeby kloster.  Arkeologerna Karin Lindeblad och Maria Sjöquist från Riksantikvarieämbetets avdelning UV Öst berättade om resultaten från den arkeologiska undersökningen som gjordes sommaren 2012. Karin Lindeblad inledde med att berätta om själva undersökningen. Det var en exploateringsgrävning som föranleddes av det planerade skolbygget. Endast de områden som berörs av byggnationen undersöktes- så är regelverket!

Det som gör den här undersökningen så intressant är att vi har fått mer kunskap om vardagslivet i klostret. Arkeologerna träffade på rester av ekonomibyggnader och även ett par brunnar och en kalkugn. Kalkugnen har använts för att bränna kalk som efter s.k. släckning  användes till murbruk vid uppförandet av klosterbyggnaderna. De hittade också ett dike som kan ha varit en del av den yttre begränsningen av klosterområdet.

Det  kom fram mängder av djurben. Osteologen/djurbensexperten/ Ola Magnell kunde se att det hade funnits rådjur, nöt, kor, hästar, get, svin, höns, får, hund, gås och knölsvan. Fiskben och fiskfjäll visar att man åt sill och strömming, torsk  och stör från Östersjön . Bland insjöfiskarna finns abborre, gös och karpfiskar. Flera dammar finns i anslutning till klostret och de kan ha använts både till fiskodling och som fisksumpar.

Särskilt stör och rådjur är det ovanligt att finna i ett kloster och benresterna visar att några måste ha haft ett överdådigt kosthåll! Om det var nunnorna eller gästerna i härbärget vet vi inte.

Av föremålen som kom fram nämndes särskilt den stor mängden av keramik som kom från nordtyska kannor. Det var ovanligt mycket lerskärvor i fyndmaterialet.  Vad lerkrusen har använts till finns det olika teorier om. Kanske har krusen behövts för  import av drycker eller så  kan de vara  vängåvor från tyska invandrare som övernattade i härbärget.

Arkeologerna hittade också ett bleck av bly som ingen vet vad det använts till. Forskning pågår!

Efter kaffepausen fördjupade vi oss i ölbryggning. Maria berättade att den husgrund man funnit i anslutning till brunnarna har använts som kombinerad bakstuga och bryggeri. På golvet fanns rester av spannmål och kirskål, som man odlade som sallad! Det fanns också rester av humle och pors.  Öltillverkningen var en kvinnosyssla berättade Maria Sjöquist. En tredjedel av medeltidsmänniskornas kaloriintag  kom från ölet och man drack 3-5 liter öl om dagen, men styrkan varierade! Om öltillverkning har Maria Sjöquist skrivit i tidskriften Arkeologi i Östergötland 2013.

Karin Lindeblad har redovisat resultatet av 2012 års utgrävning  i  UV RAPPORT 2014:64. Här finns länken till den rapporten.

Årsmöte med Palmsöndagsvandring i kyrkan

På palmsöndagen den  24 mars samlades ett drygt trettiotal av föreningens medlemmar till årsmöte i församlingshemmet. Hans Palmlöf ledde årsmötesförhandlingarna och omvaldes till ordförande för 2013. Även resten av styrelsen är oförändrad sen föregående år. Kassören redogjorde för ekonomin som  är stabil. Susanne Glöersen berättade om årets programverksamhet och nämnde bland annat att torsdagsvisningarna i samarbete med Sensus börjar efter midsommar. I maj får vi besök av vänföreningar från Belgien och Frankrike.

Efter en stärkande kaffetår gick vi till kyrkan för en rundvandring i Stilla veckans tecken med Susanne Glöersen och Hans Palmlöf.  Första anhalten var krucifixet där Hans Palmlöf tog upp psalm 135  ” Se vi gå upp till Jerusalem ”  och Susanne berättade om krucifixet som är en verklig klenod. I koret fick vi  av Hans höra om psalm 144 ” O huvud, blodigt, sårat” som vi sjöng innan Susanne berättade om altaruppsättningen med den sörjande Maria. Vi lyssnade till sång från Nådendals kloster innan vandringen avslutades med en genomgång av glasfönstret som Einar Forseth gjorde i början av 1950-talet med den uppståndne Kristus som tema.